I Sverige värnar vi offentlighetsprincipen och rätten till insyn i myndigheters arbete. Det gynnar ett fritt och demokratiskt samhälle och är i grunden positivt. Det kan dock göra det väldigt jobbigt att arbeta på en myndighet när människor använder denna öppenhet på ett problematiskt sätt.
Vissa personer fastnar i ett krig med myndigheterna, av olika orsaker. De kan ha blivit felaktigt behandlade i kombination med en sårbarhet som gör dem mer benägna att driva sitt ärende på ett rättshaveristiskt sätt. Sårbarheten kan exempelvis bero på stress/trauma, personlighetsstörningar eller neuropsykiatriska funktionsvariationer.
En person som vill klaga på en myndighets felaktiga hantering nöjer sig oftast med en rättelse och en ursäkt. De som beter sig rättshaveristiskt känner sig som offer för maktmissbruk och ser inte sin egen del i problemet. Rättshaveristiskt beteende kännetecknas av sin gränslöshet:
- Mängder med mail och brev till handläggare, chefer och politiker. Texten är ofta skriven med versaler, olika färg eller fet stil för att understryka budskapet. Språket kan vara färgat av metaforer eller juridiska termer. Innehållet är detaljerat med många frågor och hänvisningar.
- Inspelningar av samtal med tjänstemännen och upprepade krav på kopior av all dokumentation.
- Hot om anmälningar till polis, domstolar, media och granskande myndigheter.
Hur bör en person med rättshaveristiskt beteende bemötas?
För det första bör handläggaren fundera på om det finns skäl för kritiken. I så fall ska den naturligtvis hanteras så att eventuella felaktigheter korrigeras. Om personen inte är nöjd, utan fortsätter enligt ovan så kan följande vara till hjälp.
- Använd ett lågaffektivt bemötande, det vill säga var lugn, tydlig och förutsägbar. Undvik att reagera känslomässigt på eventuella förolämpningar eller ifrågasättanden av din kompetens.
- Visa att du respekterar personens åsikter, upplevelser och tankar. Lyssna och bekräfta, utan att hamna i diskussion. Ge information och svara på frågor.
- Om möjligt, försök få personen att se det orimliga i sina krav och det arbete hen lägger ner.
- Sätt gränser och ramar för kontakten. Boka en viss tid varje vecka för samtal, avsluta samtal i stället för att fastna i argumentation, hänvisa till tidigare svar på upprepade frågor i skriftlig korrespondens. Anmäl eventuella hot.
- Byt handläggare om kontakten pågår över tid. Det är viktigt att tydliggöra att det är myndighetens beslut, inte den enskilda handläggaren. En del personer med rättshaveristiskt beteende fastnar vid enskilda handläggare, vilket kan bli ett arbetsmiljöproblem.
I boken Möta människor med rättshaveristiskt beteende av Jakob Carlander och Andreas Wedeen kan du läsa mer.