Anknytningsteorin bygger på antagandet att vi människor har haft en evolutionär fördel av att barn söker skydd och tröst hos sina föräldrar eller andra omsorgspersoner. Barn har förmågan att utveckla anknytning till en eller flera omsorgspersoner, beroende på sitt sammanhang. John Bowlby räknas som anknytningsteorins fader. Han menade att föräldrarnas respons på barnets behov över tid skapade mönster hos barnet som han kallade inre arbetsmodeller. Senare års hjärnforskning visar intressant nog också att i synnerhet tidiga livserfarenheter påverkar hjärnans struktur. Hjärnan är ett socialt organ.
Om barnet för det mesta blir uppmärksammat, omhändertaget och väl behandlat så kommer det att förvänta sig samma behandling framöver. Det utvecklar en trygg anknytning till sina omsorgspersoner som leder till vad som kallas epistemisk (ung. grundläggande, erfarenhetsbaserad) tillit till omvärlden. Den epistemiska tilliten uppstår i det nära samspelet mellan barn och förälder, där föräldern genom markerad spegling förmedlar till barnet att hen förstår vad barnet upplever. När barnet tillräckligt ofta upplever sig förstått genom den markerade speglingen blir det tryggt nog att börja utforska världen. Om motsatsen händer och föräldern alltför ofta misslyckas bekräfta barnets upplevelser, upplever barnet sig otryggt och anpassar sina reaktioner i relation till anknytningspersonen. Det utvecklar en epistemisk misstro till världen och sig själv. Anknytningssystemet blir på så vis otryggt kodat. Vid allvarliga brister hos omsorgspersonen, så att barnet lämnas ensamt med sina upplevelser, kan barnet utveckla ett desorganiserat anknytningssystem.
Forskning visar att de olika anknytningsstilarna kan ses hos barn från olika kulturer över hela världen och den trygga anknytningen överväger överallt. Dock kan vi se en större andel barn med otrygg anknytning i socioekonomiskt belastade områden. Barn med trygga anknytningsmönster har många fördelar i livet, bland annat större förmåga till känslomässig reglering, att uttrycka behov och att be andra om hjälp.
Fakta i texten är främst hämtad ur två böcker: Anknytningsbaserd familjeterapi för deprimerade ungdomar av Guy S. Diamond mfl. (2019) och Mentaliseringsbaserat arbete med familjer – Familjebehandling och reflekterande föräldraskap av Maria Wiwe (2019)