Prata med barn om svåra saker – själva samtalet

I inlägget Prata med barn om svåra saker – att tänka på beskriver jag hur du kan förbereda dig inför svåra samtal med barn och saker som är bra att fundera över.

Inleda samtalet

Om du inte känner barnet, glöm inte att presentera dig! Förklara vem du är och vad du har för roll. Berätta också i inledningen ungefär hur länge ni kommer att prata och hur du tänker lägga upp samtalet. Informera om ifall det är okej att röra sig en stund vid behov och var toaletten finns.

Ofta är det bra att knyta lite kontakt innan du ger dig in i det svåra samtalet med barnet. Det kan vara allt från att höra hur dagen varit till att fråga hur det gick att hitta till dig, allt beroende på vilken relation ni har innan. 

Börja alla svåra samtal med att: 

  • be barnet att säga till om det är något du säger eller ord du använder som barnet inte förstår. 
  • tydliggör att det är okej att berätta allt, även om någon har sagt att det inte är det, att det är en hemlighet. 
  • förklara att barnet får säga ifrån om det inte kan svara på någon fråga du ställer, att det är bättre att säga ”jag vet inte” eller ”jag vill inte svara” än att hitta på svar. 

Det ökar chansen för att barnet förstår och blir delaktigt i samtalet. 

Utforskande syfte med samtalet

Ibland behöver vi ta reda på hur barn upplever en viss situation. Informera alltid om hur barnets svar kommer att användas. Det är oetiskt att lura barn (även om du tror att det vore bäst för dem)!

Barnet behöver hjälp att förstå vad det är du vill veta. Var så tydlig som möjligt med den information du har, som samtalet utgår ifrån. Ställ sen så öppna frågor som möjligt. 

Barn anpassar sig ofta till vuxnas förväntningar. Det gör att du behöver tänka extra på att inte påverka barnets svar om du vill veta barnets egen uppfattning. 

Försök låta barnet berätta fritt, utan att avbrytas av frågor. Frågor innebär att barnets tankekedja störs och att det börjar fundera över vad det borde svara. Sammanfatta ibland och kolla av om du förstått rätt. Hjälp barnet tillbaka till fokus om det hamnar för långt ifrån.

Ge viktig information till barn

Om du har något viktigt du behöver berätta för ett barn, försök att bryta ner det i delar. Formulera dig så enkelt och vardagsnära som möjligt. Ge informationen i små portioner och kolla av barnets reaktioner och förståelse i varje steg. 

Barn som är med om stora förändringar har ofta inte förstått anledningen till det. De kan tro att det beror på dem att föräldrar skiljer sig, att de måste flytta eller att någon blivit sjuk. 

Ha koll på rytmen i samtalet. 

  • Prata i korta stycken och ge barnet chans att reagera på vad du säger. 
  • Kolla av barnets känslomässiga läge. Pausa vid behov.
  • Bjud in barnet att ställa frågor och svara ärligt på dem. 
  • Ofta behöver information ges på flera olika sätt (muntligt, skriftligt, i bilder). 
  • Ofta behöver barn fler än ett samtal för att landa i det nya.

Dela svåra saker med barn

Om det är något svårt eller sorgligt du ska dela med ett barn, se till att ni har lugn och ro och gott om tid för samtalet. Berätta så enkelt som möjligt vad det är som har hänt. Invänta barnets reaktion. 

Var inte rädd för dina egna känslor, är du själv ledsen är det okej att visa det. Undvik däremot att bli så förtvivlad att barnets känslor inte får utrymme, utan behåll fokus på barnet. Fundera vad du själv behöver för att klara av det och om du ska vara ensam eller ha med någon annan med som stöd. Skjut inte upp samtalet!

Bekräfta barnets uppfattning av verkligheten. Barnet känner som det gör, även om du kanske behöver bidra med vuxen förståelse av situationen. Ibland kan det vara hjälpsamt att prova att tolka hur barnet kanske uppfattar situationen, exempelvis ”jag tror att du kanske blir jätteledsen av det som jag har berättat”. Det ger barnet en möjlighet att orientera sig utifrån ditt påstående. Ibland är det lättare än att besvara en fråga om hur något känns. 

Vid samtal om att någon viktig person har dött är det bra att vara konkret. Undvik uttryck som att någon har ”gått bort” eller ”somnat in”. De omskrivningarna kan skrämma barn från att somna eller göra dem rädda att bli lämnade. Läs lite mer om barns sorg här under avsnittet om krisreaktioner.

Avsluta med övergång

Avsluta med att ge barnet information om vad som kommer att ske efter samtalet. 

  • Vad kommer att hända härnäst? 
  • Vem kommer att få veta vad barnet har sagt och varför? 
  • Kommer du och barnet träffas igen? 

Hjälp barnet att landa tillbaka i vardagen igen. Småprata lite om annat och kolla av att barnet är redo att lämna det svåra samtalet.