Problem i grupper

Innan du läser det här avsnittet vill jag hänvisa till det avsnitt som handlar om normal grupputveckling, eftersom inte alla problem som uppstår i grupper egentligen är något problem, så att säga 🙂

Kjell Granström beskriver i sin bok Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet (2006) olika gruppdynamiska teorier. Det som presenteras nedan kommer från hans bok.

En teori är den om grundantagandegrupper som utvecklades av psykologen Bion från den psykodynamiska skolan. Han kom fram till att när ångesten stiger i en arbetsgrupp börjar medlemmarna bete sig mindre moget och konstruktivt. Han kallade det som hände för att gruppen gjorde grundantaganden som styrde deras beteenden. Han identifierade fyra grundantaganden som fick ge namn åt de olika gruppbeteendena.

Vi kan lätt se paralleller till grupputvecklingstrappan som Susan Wheelan utvecklat. Det är naturligt att grupper går från mer ledarberoende, via något som liknar kamp/flyktbetendet till fokus på gemenskap – problem uppstår om utvecklingen stannar av och gruppen fastnar i något steg. Det går ofta se spår av alla dessa beteenden under ett och samma gruppmöte om vi är uppmärksamma. Beteendena är sätt att hantera utmaningar i arbetsgruppen och behöver inte tyda på problem. Problem blir det först när vi fastnar i mönster.

Beroendegruppen antar att “vi är beroende av ledaren” som ses som stark och allsmäktig. Gruppen förväntar sig att ledaren ska göra allt arbete. Frågor ställs för att markera förvirring snarare än för att skapa klarhet.

Beroendegruppen – allt cirklar kring ledaren

Kampgruppen antar att “vi är utsatta för orättvisor” och fokuserar på en yttre fiende (eller sin ledare). Ledaren kan bli härförare för gruppen om kampen riktas utåt. Syftet med beteendet är att förskjuta fokus från uppgiften och frågor är egentligen påståenden som syftar till att stärka konflikten.

Kampgruppen förenas av en yttre fiende.

Det är oerhört krävande att vara medlem av en kampgrupp, då det tar mycket energi. Det finns en klar risk för mobbning i den här typen av grupper, då en medlem som försöker stå utanför gruppens kamp lätt blir en fiende.

Flyktgruppen antar att “vi kan inte vara här, vi behöver vara någon annanstans” och förskjuter fokus till vad som helst som inte är arbetet – semesterplaner, drömmar, skämt… Ledaren lockas med i undvikandet. Frågor används för att avleda fokus.

Flyktgruppen hittar roligare saker att tänka på.

En särskild sorts flyktgrupper är förstås de arbetsgrupper som alla lämnar. Det kan dock vara en sund respons på en ohållbar situation.

Parbildningsgruppen antar att “vi väntar på messias” och ger allt fokus till ett par i gruppen som kan utveckla en alltför intim underton i sitt samspel. Ledaren blir åsidosatt av fokuset på parbildningen och den framtida frälsningen. Parbildningsgruppen anses vara den mest ovanliga.

Parbildningsgruppen.

Ett problem liknande det parbildningsgruppen drabbas av, är arbetsgrupper på Susan Wheelans tredje steg, tillit och struktur, som blir alltför fokuserade på att ha mysigt och trevlig ihop och därmed undviker att fokusera på jobbet. Naturligtvis ska vi få ha trevligt på jobbet – återigen är det bara ett problem om vi ser ett tydligt mönster av undvikande!

Den grupp som fungerar väl kallade Bion för arbetsgruppen, som gör det korrekta antagandet att “vi är här för att arbeta“. Ledaren i den här gruppen är en bland likar som samordnar arbetet. Gruppen är fokuserad på uppgiften och att nå resultat. Frågor används för att lösa problem.

Arbetsgruppen löser problemen.

Groupthink är ett annat problem som kan uppstå i en arbetsgrupp och kännetecknas av den farliga tendensen att alla börjar tycka precis likadant. De värsta exemplen är från historien när världsledare fattat helt vansinniga beslut på grund av groupthink – ofta beslut som lett till onödigt lidande för att gruppen bortsett från andra handlingsalternativ.

Groupthink – ingen ser, hör eller säger något avvikande!

Groupthink innebär att endast en sanning tillåts i gruppen och ofta finns det “vakthundar” som ser till att ingen annan information når fram till gruppens medlemmar. Gruppen bortser också från de varningssignaler som når den. I en grupp drabbad av groupthink tenderar medlemmarna att vara överdrivet optimistiska och ha en hög tilltro till sin egen förmåga. De utvecklar också en egen moral som säger dem att de gör det rätta. Trycket på att vara överens blir väldigt starkt. Naturligtvis är gruppmedlemmarna inte själva medvetna om att de hamnat i groupthink.

Det är större risk att utveckla groupthink i en grupp som uppfattas som prestigefull att ingå i. Andra risker är hög inre sammanhållning, isolering från andra grupper och/eller yttre påverkan samt bristande organisation och/eller ledarskap. Ytterligare försvårande är det om det dessutom finns ett högt yttre tryck som stressar gruppen. Det är lätt att förstå att groupthink kan utvecklas i militärledningar eller i ett lands högsta ledning i kris. Det kan dock uppstå även i andra sammanhang.