Kognitiva förmågor

 

Vi människor fungerar på olika sätt. I grunden beror det på en kombination av biologi och omgivning. Hjärnan fungerar olika hos olika människor och dess funktion kan påverkas av olika erfarenheter. En del människor har extra svårigheter, som trauma/PTSD, missbruk, neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) eller sjukdomar, som påverkar förmågan att fungera i vardagen. Dessa svårigheter kan också göra det mer utmanande att exempelvis förstå information eller att förändra sitt liv.

Inspiration till detta inlägg har jag fått ifrån boken Motiverande samtal vid autism och adhd av Liria Ortiz och Anna Sjölund (2015). Det är en bok jag verkligen kan rekommendera alla som arbetar med psykosocialt arbete och mänskliga möten att läsa. Om du går via länken och beställer boken får jag en viss provision, vilket jag förstås tackar för!

För det första måste vi alla fundera på våra fördomar och förväntningar. Vi måste ha koll på våra normer och inte döma våra medmänniskor för att de är annorlunda (så länge det annorlunda inte är ett problem för dem eller en fara för andra). Vissa beteenden kan framstå som udda men är kanske hjälpsamma för den du möter – som att undvika ögonkontakt, röra sig samtidigt som någon pratar eller vilja ha kontakt med bara en i taget. Försök att vara tolerant och anpassningsbar, samtidigt som det kan vara hjälpsamt att på ett vänligt sätt berätta för den andra hur du uppfattar beteendena.

Svårigheter med kognitiva funktioner kan ta ett tag att få syn på. De som är drabbade förstår inte alltid själva att de fungerar på ett annat sätt, men de kanske skäms över att de inte får ihop tillvaron. Det kräver ofta väldigt mycket extra energi att lösa problem i vardagen och att dölja svårigheter, så de orkar kanske inte prestera så som krävs. Ibland kallas detta ”kravkänslighet”, vilket alltså är en signal om att kraven behöver ändras.

För det första gäller det att ta reda på inom vilka områden svårigheterna finns och var det i stället kan finnas extra resurser. Människor med NPF har till exempel ett väldigt ojämnt fungerande med styrkor inom vissa områden och problem med andra. När du identifierat svårigheterna finns saker du kan göra som kan underlätta för dig och andra.

Kognitiva förmågor delas in i fyra områden:

Perception eller varseblivning är förmågan att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Annorlunda perception kan innebära att personen inte sållar mellan olika intryck utan allt blir lika starkt, eller att fokus hamnar på något mindre viktigt intryck som tar överhanden. Det kan handla om synintryck (som bilder, mycket folk eller reklam), hörselintryck (som surrande fläktar, skrapande möbler eller samtal), känselintryck (kliande kläder, matens konsistens eller kyla/värme), smaker och dofter (parfym, en ny krydda i maten eller en plötslig doft).

Svårigheter med perceptionen kan yttra sig i att personen inte tar in information, trots att den kanske har upprepats flera gånger, eller att personen svarar med ”god dag yxskaft” eftersom hen har tappat tråden. Det kan också leda till stressreaktioner som ilska eller hopplöshet, eftersom tillvaron blir överväldigande.

Genom att skala av miljön från så många möjliga störningsmoment som möjligt kan vi underlätta perception/varseblivning. Det kan innebära att se över ljudmiljö, möblering och dekorationer (synintryck). I vissa sammanhang kan det vara relevant att erbjuda olika former av avskärmning (hörselkåpor, skärmar) för att underlätta. Det kan också underlätta att begränsa den tid som koncentration krävs – kortare lektioner, möten et cetera. I vissa fall hjälper medicinering som ökar orken/förmågan att koncentrera sig.

Stöd för perceptionen kan också handla om hur vi sitter i rummet – bredvid eller mitt emot varandra till exempel. Att sitta bredvid gör det ibland enklare att koncentrera sig på samtalet, då ögonkontakt inte krävs. Perceptionen kan stödjas genom att använda flera kanaler för information, som både talad och skriftlig information eller bildstöd för att underlätta fokus. Ibland är det hjälpsamt att ta reda på hur den andra har uppfattat informationen och sedan be att få tillföra det som saknas.

Annorlunda varseblivning kan innebära en förhöjd förmåga att uppfatta detaljer och nyanser, så var gärna nyfiken och öppen för intryck som du själv kanske missar.

Central koherens handlar om hur hjärnan samordnar och tolkar sammanhang. De flesta av oss har förmågan att snabbt skapa sammanhang av olika informationsbitar, medan andra faktiskt är bättre på att se detaljer och urskilja små förändringar i tillvaron. Det kan ta olika lång tid att lägga ihop informationsbitar till en begriplig helhet – jämför med ett pussel, ibland verkar bitarna inte alls höra ihop.

Svårigheter med central koherens kan innebära att det kostar personen mycket energi att skapa mening i olika intryck och att lägga ihop olika detaljer till en helhet. Det kan försvåra ett vanligt samtal eftersom vi hela tiden behöver tolka både ord, tonfall, mimik och kroppsspråk för att förstå vad den andra vill säga.

Det kan också göra att varje situation blir som en helt ny upplevelse att hantera, då tidigare erfarenheter inte kan användas som strukturerande mall. Med bristande central koherens är det så att säga svårt att överföra förmågan att pussla mellan olika pussel, eftersom bitarna inte är likadana och bilden är annorlunda trots att det också är ett pussel.

Svårigheter med central koherens kan visa sig i att personen förefaller väldigt långsam och ”trögfattad”, eftersom hen behöver längre tid på sig att lägga ihop bitarna till en helhet. Det kan också yttra sig i att personen fastnar vid en för dig ovidkommande detalj.

Central koherens kan underlättas genom att så mycket som möjligt är/görs likadant som förra gången, vare sig det gäller att göra frukost eller genomföra ett möte. Sammanhang stöttas genom att använda både tal och skrift/bilder som visar på det som ska hända. En skriftlig dagordning eller bildstöd kan vara användbara verktyg beroende på situationen.

Att ha tillräckligt med tid för att ”lägga ihop pusslet” kan underlätta samtal. Ha lagom mycket på agendan och fyll inte i eller stressa på, utan vänta tyst in den andra. Ta dig tid att förklara sammanhanget igen om personen inte verkar förstå och använd gärna visuella metoder för att underlätta.

Annorlunda central koherens kan innebära en utökad förmåga att uppfatta detaljer och se avvikelser i mönster, vilket är en styrka i vissa sammanhang. Det kan också innebära en större tolerans för rutinarbete som kräver noggrannhet och repetition.

Theory of Mind är förmågan att förstå andra och att se sig själv med andras ögon. Det handlar också om att kunna föreställa sig olika situationer och framtida händelser. Även här är vi människor olika, i fråga om ”signalstyrka” och kreativitet.

Annorlunda theory of mind kan innebära att personen utgår från att andra upplever samma sak på samma sätt som hen själv. Det kan också innebära ett konkret tänkande där saker bara får den innebörd som personen lärt sig. Symbolik, metaforer och abstraktioner kan vara utmanande, även för intelligenta personer som har en annorlunda theory of mind. Problemlösningar skapas utifrån kända fakta utan hjälp av kreativt tänkande, som kopior av redan utprovade situationer oavsett om mallen överensstämmer.

Bristande theory of mind kan skapa en känsla av att vara annorlunda och att ingen annan förstår mig, vilket kan leda till utanförskap och sökande efter likar i asociala sammanhang.

Svårigheter med theory of mind eller mentalisering kan yttra sig genom att personen verkar missförstå andras avsikter eller kan verka kylig och okänslig i förhållande till någon som personen har sårat. Det kan yttra sig som avståndstagande, fientlighet eller depression hos den drabbade. Det kan också yttra sig i att personen mer eller mindre framgångsrikt ”härmar” andra i sina försök att passa in. Det gäller att minnas att bristande theory of mind inte är det samma som avsaknaden av förmågan – alltså kan de ofta uppfatta att andra reagerar på dem, men förstår inte riktigt vad som är fel. Det kan skapa stor frustration.

Personer med autism har svårigheter med theory of mind. Jag har läst att nyare forskning har visat att personer med autism har förmåga till empati och att förutsäga reaktioner hos andra – de kan bara inte förmedla det till undersökningsledare i testsituationer. Just brister i förmågan att utbyta tankar och upplevelser med andra i ömsesidigt samspel kännetecknar autism. Förmågan eller svårigheten ser dock olika ut för olika personer med autism. Bristen på empati och förmåga att känna igen känslor har att göra med ett annat tillstånd kallat alexitymi, som finns även hos personer utan autism.

Tydligt och konkret språk underlättar vid sviktande theory of mind. Undvik antydningar, bildspråk och underförstådd information och brodera inte ut texten. Bildberättelser kan däremot underlätta förståelsen för andras upplevelser och är en teknik som kan fungera för att hjälpa personer att bättre förstå socialt samspel. Det kan också vara hjälpsamt att prata om olika situationer och hur dessa går att förstå och tolka. Många med annorlunda theory of mind skapar en ”bank av bemötande” som de använder, vilket kan hjälpa dem att fungera i sociala sammanhang.

Personer med annorlunda theory of mind kan använda sin förmåga att iaktta mänskligt beteende till att belysa sådant som andra uppfattar som självklart, exempelvis på teater- eller stand up scenen. De kan också vara personer som påtalar det andra inte vågar säga, som barnet i sagan om kejsarens nya kläder.

Exekutiva funktioner är förmåga att minnas, organisera och kunna lösa problem. Det handlar också om flexibilitet och förmågan att automatisera och lära av erfarenhet, i stället för att hela tiden skapa nytt. Det är förmågor vi använder för att bedöma hur lång tid något kommer att ta och för att planera och genomföra olika uppgifter. Människor varierar mycket när det gäller exekutiva funktioner, somliga börjar i ena änden medan andra börjar i den andra när de ska utföra samma uppgift och vi förhåller oss olika till tid, exempelvis.

Vid stora svårigheter med de exekutiva funktionerna blir det dock svårt att få ihop vardagslivet. Svårigheterna innebär att många vardagssituationer blir som nya varje gång och kräver mycket energi att möta. Det kan innebära problem att bedöma hur lång tid något tar (kommer för tidigt/för sent till exempel) eller att planera och genomföra viktiga uppgifter och beslut. Konsekvenserna kan bli allvarliga, som att personen inte klarar målen i skolan eller kan behålla ett arbete. Svårigheter med exekutiva funktioner kan yttra sig genom att personen glömmer överenskommelser, inte får saker gjorda och missar viktiga tider.

Våra exekutiva funktioner utsätts för stora krav idag då de flesta av oss hanterar stora mängder information och intryck. Vi är hjälpta av att strukturera upp tillvaron med olika hjälpmedel: listor, kalendrar och tekniska hjälpmedel som appar i telefonen. Heja Olika har skrivit en bra guide. Det kan vara hjälpsamt att bryta ner planering i små steg och konkretisera så mycket det går. Skriv gärna ner eller hjälp personen att anteckna viktiga saker på rätt ställe, så ökar chansen att nästa steg fungerar.

Vid större svårigheter med exekutiva funktioner kan det krävas personligt stöd och ibland medicinering. Det är klokt att vara tolerant och förstå att personen förmodligen inte är sen med flit, inte har glömt för att hen inte bryr sig och inte bara har struntat i att göra det ni kommit överens om.

Det är en utmaning att få ihop alla delar och vår hjärna är verkligen en fantastisk skapelse!